mun elämä - maija vilkkumaa

God afton kära läsare. Har haft en hektisk dag! Var i skolan, varefter jag och sambo åkte och köpte en stekpanna, varefter vi körde hem till min mor ut på landet för att hämta en resväska och sambos badbyxor inför hans miami-resa, där åt vi även middag, varefter jag hjälpte lillebror med att köra jobb-bil och lämna nycklar, varefter jag och sambo åkte och handlade, varefter jag dammsög, varefter jag diskade, varefter jag vek tvätt, varefter jag gjorde diverse smågrejer som bytte lampa, putsade speglar och bytte lakan. Nu är jag nyduschad och nerbäddad, ska försöka få en tidig kväll, behöver verkligen komma i fas med sovtimmarna, men det är svårt när man inte kan somna. Har också lite ångest över dagens matintag, åt lasagne i skolan och hade tänkt att kanske skippa kolhydraterna hos kära mor, men tror ni inte att hon hade lagat mim barndoms all-time favourite potatis, finska makaroner, smörmorötter och köttfärssås. Fy-satan vad gott. Men som jag sa. Inte jättenöjd över all den intagna maten. Men men... nya tag imorgon. Nu ska jag försöka sova. Vi ses när vi ses!
personligt |
#1 - - Kajsa-Stina:

Åh vännen du förtjänar varenda kolhydrat du får i dig och det gör inget att du åt den goda rätten hos din mamma även fast du åt lasagne i skolan. Men jag känner igen mig i din känsla. Jag har en sån sjuk tankeställning ibland att det är galet och som jag verkligen vill bli av med på något sätt! Om jag tex äter pasta till middag en dag så vill jag helst inte äta det till lunchen också då det blir kaka på kaka. Men däremot kan jag äta potatis till både lunch och middag? Så jobbigt verkligen och jag vill försöka komma ur det tänket på något jävla sätt men hur vette fan.. Ska bli skönt iallafall att få komma till behandlingshemmet och bryta en massa jobbiga mönster och fokusera på mig själv och det som är bäst för mig. Hoppas du får en fin fredag <3 Massa kramar <3

Svar: Jag vet men det är så svårt att slå ifrån sig tankarna. Och egentligen ska man ju kunna äta vad man vill, speciellt om det är "vanlig mat" liksom. Men svårt är det, ja.. Det kommer säkert bli asbra för dig på behandlingshemmet, så skönt att du ser fram emot det och att du har en bra inställning! Är verkligen glad för din skull!! Detsamma kära du! Kram kram <3
enbulimikersbeknnelser.blogg.se

Upp